Forskning för längre skidsäsong
Norrbottens Kuriren (Gällivare, Kuriren, Sweden); November 10, 2000
Ett 3—5-ärigt forsknigsproject med primärt mål att förlänga längdsskidåknings-säsongen i Gällivare pågår vid Dundrets skidstadium. Ursprungsmetoden är hämtad från Alaska och går ut på att leda bort värme ur marken. — Man kan saga att vi försöker skapa ett slags permafrost på konstgjord väg, berättar doktoranden Anna Forsström från Luleå tekniska universitet.
Metoden att låta koldioxid i flytande form cirkulera i ett slutet rörsystem genom att i dess ena ände orsaka en temeperaturhöjning genom att gräva ned rören i marken och i dess andra ände genom att låta rören kylas ned av lufttemperaturen, utvecklades i Alaska på 1950-talet.
Det man får är ett självgående cirkulationssystem där man antingen kan avleda värmen eller kylan.
Metoden som utvecklats används i dag i Alaska till att bland annat permanentfrysa marken under de oljepipelines som sträcker sig genom de kanadensiska tundraområdena till de isfria oljehamnarna på kanadensiska östkusten.
På Grönland förhindrar också metoden en kraftverksbyggnad ftån att destabiliseras vid tjällossning.
Men principen kan användas till att, som i staden Anchorage, Alaska, tina upp trottoarer vintertid.
Just nu bedrivs också försök att kyla ned hockeyrinkar.
Invid Dundret i Gällivare pågår sedan förra året ett forskningsprojekt av doktoranden Anna Forsström, vid Luleå Tekniska Universitets Väg och vattenbyggnadsinstutition, avdelningen miljöteknik, som ska ta reda på om metoden också kan ha användningsområden inom det något annorlunda temperaturområdet I norra Sverige.
Målet med projektet är att se om metoden gör det möjligt att förlänga skidsäsongen genom att både kunna anlägga tidig snö och försena snösmältningen på våren.
Försöksanläggning
Projektet startade 1999 med insamlande av temeperaturdata och i veckan placerades en försöksanläggning ut invid Dundrets skidstadium.
Anläggningen består av flera delar.
I marken, på ett djup av circa 50 cm och en yta av 80 kvadratmeter, 4 x 20 meter, läggs en flerdubbel slinga av drygt 20 centimeter grova rör ut som sedan jordtäckes.
Rördelen i marken ansluts sedan till en närmare två meter hög flänstäkt rörkonstruktion, en så kallad kylpåle, monterad bredvid
Färdigmonterad sätts koldioxiden i rörsystemet i rörelse av naturens egna krafter.
Markvärmen får den flytande koldioxiden att förgasas. Utvidgningen tvingar den gasformiga koldioxiden genom kylpålen där den avkyles och kondenseras igen.
Resultatet blir att markområdet intill rörsystemet avtappas på värme.
Anna Forsströms förhoppning är att det efter ett par är ska ha utvecklats ett permafrostliknande tillstånd i marken.
Lyckas försöket innebär det att snön på skidspärsavsnittet ovanpå anläggningen blir varaktigare än snön i området intill.
Men för att anläggningen ska fungera på rätt sätt krävs att lufttemperaturen är lägre än marktemperaturen.
- Men man kan koppla systemet till ett vanligt kylsystem som träder i funktion när lufttemperaturen är för hög. på så sätt behöver ett traditionellt kylsystem ba-ra användas sporadiskt mot vad som skulle behövas annars för att uppnå samma effekt, säger Anna Forsström.
Planer finns sedan att bygga ut en anläggning under en tre kilometer lång skidslinga.
- Men det är svårt att i dag saga om det är ekonomiskt försvarbart att lägga ut slingor under en trekilometersbana, säger Anna Forsström.
- Men visar det sig att skidsäsongen kan börja redan i September då kan det vara lönsamt.
- För när allt väl ligger i backen är systemet självgående. Det behövs i princip inte tillföras ytterligare energi och det gör driftskostnaderna i det närmaste obefintliga.
Paraplyorgan
Eric Jonson, Arctic Foundations, Anchorage, Alaska är teknikern.
Forskningspartners är forskningsingenjörerna Ulf Stenman och Tornas Forsberg.
- Det finns ert paraplyorgan, Coldtek, för den kyla-forskning kring bland annat isproblem, oljors viskositet i kyla och tjältekniska problem som det här, som vi vid Luleå tekniska universitet också är engagerade i och av de skälet är det här ett projekt som ligger nära oss, säger Ulf Stenman.
Fungerar alltihop finns en mängd användningsområden.
Anna Forsrröm är optimist.
- Jag böljade på projektet i fjöl och den första anledningen till mitt engagemang i det här va mitt skidäkningsintresse.
- Sedan har jag insett att det ligger mycket i om det här fungerar i vårt klimat. Då kan det leda till något stort.
Kenth Bergmark